Ett fönster är husets ögon.
Ett fönster ser man ut igenom.
Ett fönster skänker ljus i huset.

Fönster i ett gammalt torp, som används på sommarsemestern kan ha ett enkelglas där man ser skiftningar i färg.
Fönsterglas är levande, flytande material. Ett annat gammalt fönster i torpet kan vara okopplat, det vill säga att den inre rutan är löstagbar för sommarförvaring.
Då kan man se tyllgardinen fladdra för vinden när fönstret äntligen kan öppnas efter en lång vinter.

Våra nutida fönster har efterhand utvecklats för att tillfredsställa våra behov i ett bistert klimat.
Och för att underlätta rengöring.
Vi har idag många olika typer. De flesta tillverkare av fönster eftersträvar att fönstret skall ha ett lågt U-värde.
Ju lägre U-värde desto bättre ur energisynpunkt.

Vi kan idag välja mellan två- eller treglas med isolering. Fasta eller med öppningsbar ruta.
Det finns fönster, ej öppningsbara, fast monterade. Det finns öppningsbara isolerglasfönster.
Anpassningen till husets stil är inga problem heller. Ett gammat hus kan utrustas med moderna spröjsade fönster. Så till och med ett gammalt korsvirkeshus i Skåne eller en röd norrbottensgård kan få ett stilenligt fönster med lågt U-värde. Utan att förta känslan av det genuina.

Materialval finns också möjlighet till. Aluminium i ställer för trä i fönsterbågar har vissa tillverkare börjar saluföra. Man påstår att de är underhållsbesparande jämfört med traditionella träsnickerier.

Dagens fönster kan efter önskemål vara tvåluftsfönster där båda halvorna kan vara utåtgående, det traditionella fönstret. Men om fasaden så tillåter kan man montera inåtgående tvåluftsfönster. Bra när vädret inte är nådigt vid fönsterputsning. Sämre att pelargonerna måste flyttas.
Sedan har vi ju pivåfönstren, som bara snurrar in i rummet. Ja, att kunna stå inomhus och putsa både ut- och insida känns ju inte fel. Lite lyxigt till och med.